Värmlandsnäs
För två dagar sedan sa Patrik: "Jag vill köra bil långt". Eftersom vi aldrig är lediga samtidigt nu under dessa veckor på Pb så fick vi anpassa oss efter detta. Därför fick det idag efter att jag jobbat en utflykt till Värmlandsnäs. Tyvärr så var ju vädret inte med oss men eftersom vi hade bestämt oss för idag så fick det bli idag.
På väg till Värmlansnäs åkte vi på en väg som hette Dollarvägen.
På vägen så såg vi ett stort vidkraftverk. När jag fick syn på det skrek jag stanna och Patrik hängde sig på bromen så jag fick ta mina kort. Vi åkte fram till vindkraftverket och jag gick upp för trappan. Det regnade men det var kul.
Väl framme på Värmlandsnäs. En besvikelse. Men vi fotade lite, var glada och köpte glass. Såg inte alls så mycket av Vänern som vi hade hoppats på. Men vi tog bilen och åkte på en super duper smal väg mitt mellan två åkrar, mellan vassen och där fanns sedan en stig som var 2 km som man kunde gå för att komma till spetsen. Men eftersom det regnade och vi inte hade packat gummistövlar så hoppade vi över det och drog oss hemmåt.
Här tar Patrik kort på en P-skylt. Den står mitt ute i gräset där man verkligen inte borde parkera. Skumt.
Vi åkte förbi ett gravfält från järnåldern som vi stannade och kikade på. Var ganska läskigt men fint med de vilda rosa blommorna.
Detta är i Säffle. Här var man minsann glad när det var grönt och sur när det var rött. Söta var de iaf. Patrik hade sett det förut men inte jag.
Var en mysig utflykt iallafall.
På väg till Värmlansnäs åkte vi på en väg som hette Dollarvägen.
På vägen så såg vi ett stort vidkraftverk. När jag fick syn på det skrek jag stanna och Patrik hängde sig på bromen så jag fick ta mina kort. Vi åkte fram till vindkraftverket och jag gick upp för trappan. Det regnade men det var kul.
Väl framme på Värmlandsnäs. En besvikelse. Men vi fotade lite, var glada och köpte glass. Såg inte alls så mycket av Vänern som vi hade hoppats på. Men vi tog bilen och åkte på en super duper smal väg mitt mellan två åkrar, mellan vassen och där fanns sedan en stig som var 2 km som man kunde gå för att komma till spetsen. Men eftersom det regnade och vi inte hade packat gummistövlar så hoppade vi över det och drog oss hemmåt.
Här tar Patrik kort på en P-skylt. Den står mitt ute i gräset där man verkligen inte borde parkera. Skumt.
Vi åkte förbi ett gravfält från järnåldern som vi stannade och kikade på. Var ganska läskigt men fint med de vilda rosa blommorna.
Detta är i Säffle. Här var man minsann glad när det var grönt och sur när det var rött. Söta var de iaf. Patrik hade sett det förut men inte jag.
Var en mysig utflykt iallafall.
Kommentarer
Trackback